Ett avslutande inlägg med sammanfattning av vår blogg i en wordle!

(Klicka på den för att få större!)

Teknik i barnens värld

Barn och elever i alla åldrar stöter på naturvetenskapliga och tekniska ting i vardagen hela tiden. Naturvetenskap kan bl.a. kopplas till att ha mer och tjockare kläder på sig på vintern, men mindre och lättare kläder på sig på sommaren; växter och djur de kommer i kontakt med; datorer, TV-spel, o.s.v. Det finns hur mycket som helst. Något jag har tänkt på är att vi som studenter och framtida lärare kan använda oss av det som finns runtomkring dem, som de kan om och har koll på, till att hjälpa dem växa som individer och stärka deras självbild.

Ta något så simpelt som att hjälpa sin fröken med hennes mobiltelefon, till exempel. En dag när det var dags för mig att åka hem från min VFU-plats kom en av eleverna i den ena årksurs 3 jag är i fram till mig och frågade vad jag hade för telefon, då jag tog upp den för att ringa ett samtal. Jag svarade att jag har en iPhone 4S och han berättade glatt att hans föräldrar lovat honom en iPhone 5. Jag frågade honom om det fanns någon skillnad på telefonerna och han svarade att "Njaa, inte precis tror jag, men den ser lite annorlunda ut och går lite snabbare och det finns kanske fler appar till den".
Han frågade sedan om jag hade några spel på mobilen och jag lät honom titta på dem för att se vilka det var. Han påpekade då att skärmen på min telefon var lite svag i ljusstyrka så att det var lite svårt att se i vissa vinklar. Jag tyckte egentligen inte att skärmen var mörk och jag visste hur man ändrar ljusstyrkan, men jag sa till honom att han hade rätt och frågade om han kunde hjälpa mig att ändra. Hans ansikte sken genast upp och sa "Ja, jag vet hur man gör, jag hjälper dig!". Han gick in på rätt inställningar och ändrade så att skärmen blev ljusare och bad mig säga stopp när det var som jag ville ha det. Jag tackade honom så mycket och han sträckte stolt på sig för att han kunnat hjälpa en fröken.

Poängen med detta är att det finns mycket teknik som dagens 20-åringar vuxit upp med och nästan automatiskt förstår sig på, men som 50-åringar kanske inte gör. På samma sätt är det mycket som dagens barn konstant kommer i kontakt med och kanske därför vet mer om eller kan bättre än vi vuxna, vare sig vi är 20 eller 50 eller 80 år gamla. Istället för att som lärare bestämma sig för att använda något annat, som vi kan, borde vi kanske be barnen om hjälp. De får då använda sig av sina färdigheter och känna att de är viktiga; att vuxna kan behöva deras hjälp precis som de behöver vår.

Teknik finns överallt och den vardagliga teknik barn och elever konstant har omkring sig kan inte bara hjälpa dem i deras fortsatta utbildning om just teknik, utan för att växa som personer och känna sig nyttiga för människorna omkring dem, och hela samhället - vilket även gäller naturvetenskap, förstås!

För de som ej hörde vår redovisning

Lägger här till några delar från vår redovisning som andra grupper kan få ta del av. 

DIDAKTISKA FRÅGOR: Vad? Varför? Hur?

Vad? Mål från Lgr 11 - Människans upplevelse av temperatur.

Varför? Detta val grundades utifrån en fråga från en av våra elever på VFU:n. ”Varför man svettas när man springer och idrottar”. Detta kände vi då kunde vara av intresse att fördjupa oss i och planera en lektion utefter. Då detta kunde vara intressant för fler elever att få kunskap om.

Mål för lektionen:

·         Kunna kroppens normala temperatur

·         Ha förståelse för inre och yttre faktorer

·         Kunna ge exempel på påverkande inre och yttre faktorer

·         Ge exempel på användningsområden av termometern

Hur? Frågade elever om vår concept cartoon och fick svar som vi sedan satte in i tankebubblor. Vi redovisade sedan en power-point med concept som utgångspunkt då vi gick igenom de olika delarna i vår ämnesfördjupning. Denna power-point gjordes på grunden av elevernas kunskapsnivå(eleverna i förskoleklass hade stor hjälp av de rörliga bilderna då de kunde koppla samman dessa med det vi berättade). Vi utförde sedan ett respektive två experiment.

Det första gick ut på att känna skillnaden på värme från vatten och luft då vi med en hårfön blåste på handen och sedan stoppade fingrarna i vatten med samma temperatur som luften (ca 45grader). Det andra experimentet gick ut på att se skillnaden på kroppens temperatur före och efter man varit ute och sprungit. Eleverna redovisade sina kunskaper om ämnet efter lektionen på två olika sätt, 3 st i vår grupps klasser ritade bilder och de två andra fyllde i ett arbetsblad.

Genom att lägga lektionen på elevernas kunskapsnivå gör att lärandet blir mer meningsfullt då de lättare kan relatera till bland annat egna erfarenheter.

Genom att under denna och även andra lektioner utföra experiment får eleverna möjligheten att se hur verkligheten faktiskt fungerar i praktiken och inte bara teoretiskt. Genom att eleverna genom sina sinnen fått experimentera anser vi har gjort att kunskapen blivit djupare eller ”fastnat” på ett annat sätt.

Under lektionen höll vi en öppen dialog då eleverna hela tiden fick ställa frågor eller berätta om exempelvis egna erfarenheter.

Materia – Maten vi äter som ger oss energi och värme. Solen. Kläder som håller värmen ”kvar” i kroppen. Vattnet vi värmde och använde till experimentet.

Liv – Kroppens funktioner. Kroppens temperaturreglering måste fungera för att vi ska överleva. 

Energi – Solen ger oss energi genom värme. Maten ger oss kemisk energi. Kroppens rörelse skapar energi.

Teknik – Termometern. (Hårtorken, vattenkokare).

Samhället:

På vilket sätt har vi använt deras omgivning som resurs?

En termometer finns det i nästan varje hem, skola, butik, jobb mm och finns alltså i elevernas vardag nästan vart de än befinner sig. Genom att avläsa termometern kan vi bestämma hur mycket kläder vi ska ta på oss för att exempelvis inte frysa. För att fungera i vardagen behöver de känna till hur sin kropp fungerar. Varför de blir kalla och hur de kan förebygga och motverka detta.

Eleverna fick en uppfattning av exempelvis vatten och luft. Att vatten känns varmare än luft vid samma temperatur. Vi tog ett exempel att eleverna kunde sitta i en bastu som var ca 80 grader varmt men att de inte skulle kunna bada i vatten som var 80 grader. Detta gör att vi även här använt elevernas omgivning som ett exempel och resurs i vår undervisning.  

Vardagssituation

När jag var ute och gick igår möte jag några ungdomar som jag skulle gissa var 15 år ungefär. De var ute med skolan och skulle vad jag förstod gå en runda. De skulle gå över en gräsmatta som var lite fuktig. Först kom det 4 tjejer och den ena tjejen säger då ”ska vi gå här, seriöst. Fy fan vad äckligt”. Efter dem kom det 5 killar och går också över denna gräsmatta. När de går där kommer en groda hoppande. En kille säger då ”Åh kolla en groda”. En annan säger ”Fy fan vad äckligt”. Alla står och tittar på grodan under någon sekund sedan fortsätter tre killar gå medan två stannar kvar och den ena av dem försöker ta upp grodan. De killarna som gick sa dem till honom att han inte skulle röra den för det är så äckligt. Han fick sedan tag på grodan och då sa de andra att han var äcklig.

Detta tycker jag visar på olika inställning till naturen då den ena killen förmodligen var väldig intresserad av djur och natur medan de andra tyckte det var äckligt. Även de tjejerna som gick först verkade inte gilla naturen utan föredrog nog asfalt verkade det som. Om jag ser till elevernas lärande anser jag att det är viktigt att för dem att vara ute i naturen och inse att den inte varken är farlig eller äcklig.

//Emelie

Lite tankar om DINO

Då jag var sjuk och missade seminariet om DINO tänkte jag skriva ett litet inlägg om ett par av mina tankar rörande materialet. En av punkterna i matrisen är om elevernas förmåga att forma hypoteser, vilken jag tycker är intressant och har därför valt att prata lite om.

Naturvetenskap kan vara ett svårt ämne, då det – till skillnad från t.ex. matematik – inte nödvändigtvis är helt säker kunskap. I skolan talar man om sådant man är säker på, eller lagar och teorier som tillräckligt många är säkra på för att det skall klassas som ”sanning”, men förhoppningsvis talar läraren ändå om att dessa är beprövade teorier och att forskare och vetenskapsmän har kommit fram till dessa bl.a. (eller till största del) genom tester, försök och experiment. Kunskapen har blivit sann p.g.a. beprövade hypoteser, som visat sig stämma.
Det är därför viktigt enligt mig, framför allt i naturvetenskap, att förmågan att bilda egna tankar och hypoteser är något eleverna får pröva och öva på. Enligt DINO är detta en del av bedömningen; alltså, en del av bedömningen är om huruvida en elev kan bilda och formulera hypoteser.

Jag tänker på mina egna elever på min VFU-plats, där flera av dem är väldigt duktiga i många ämnen, men har svårt att förklara varför de gör som de gör, eller berätta hur de tänker. De är duktiga på att bilda hypoteser (hur de tror att de skall gå till väga, eller vad som kommer att hända om de gör på ett visst sätt), men har svårt för att formulera dessa. De vet vad de tror, men kan inte förklara vad det är de tror, och jag tror att det här är vanligt hos barn. Men i ett ämne som naturvetenskap är förmåga att formulera hypoteser och förklara dessa för andra väldigt viktigt, vilket självklart är en anledning till att det finns med i bedömningsmatrisen. Det blir svårt att bedöma en elev i naturvetenskap – även om de har rätt på proven – om de inte kan förklara varför det blir som det blir; om de inte kan visa att de förstått de bakomliggande orsakerna till resultatet, antingen genom egna experiment eller genom andras.

Jag tror att det kan vara svårt att bedöma en del elever i naturvetenskap utifrån DINO utan att ha jobbat ordentligt med det, inte p.g.a. det är dåliga bedömningspunkter, utan för att en del barn kan ämnet men har svårt att formulera sina tankar och hypoteser. Självklart är det då viktigt att som lärare ge dem tillfällen att öva på detta, vilket jag antar (och hoppas) att de gör. Som min grupp påpekade i det tidigare inlägget om DINO behövs mycket mer än en lektion för att nå dessa mål, inte bara för att gå vidare i ämnet så att eleverna lär sig mer fakta, utan så att de lär sig arbeta på ett naturvetenskapligt sätt, med hypoteser och teorier och experiment. Sedan, när man gjort detta och verkligen låtit eleverna träna på detta, är DINO enligt mig ett mycket bra sätt att se var eleverna befinner sig nivåmässigt, särskilt då eleverna själva är involverade i sin utveckling och kan på ett tydligt sätt se sin egen utveckling tillsammans med läraren.

Jag anser även att frågorna på varje punkt är bra formulerade. De uppmuntrar eleven att tala om vad de tror och tänker och uppmanar till diskussion mellan eleven och läraren, som hjälper läraren att se vad eleven behöver fortsätta utveckla samt hjälper eleven att öva på att formulera och förklara sina hypoteser och verkligen tänka efter varför han/hon tror som de gör, på ett sätt som verkligen tillåter dem att ta del av sin egen utveckling och se hur den går framåt.

Balthazar

På förmiddagen var vi på studiebesök på Balthazar där de denna vecka hade temavecka "Matteskatten". Detta gick ut på en liten teater som handlade om en sjörövare som hittat en skattkista full med mattematiska klurigheter(vilket olika klasser fick komma dit och delta i om de ville). Denna kista anpassades utefter vilken ålder besökarna hade. Denna förmiddag besöktes de av en förskola så matten låg grundad på att prata om olika enkla matematiska begrepp. Detta såg ut att vara väldigt uppskattat av barnen och även lärarna då de lyssnade och deltog så fort de fick chansen.

Barnen fick även vara ute i lokalen och prova på de olika experimenten som fanns och de var väldigt nyfikna och tyckte det var häftigt att få prova på saker som att gå på månen, krypa runt i ett konstruerat hjärta och bygga inne i verkstaden.

Det var för oss som studenter roligt att se hur mycket barnen uppskattade detta vilket gjorde besöker också gynnsamt för mig då man fick höra hur deras tankar gick. I min framtida yrkesroll kommer jag försöka ta med mina klasser till olika science center såsom Balthazar eftersom detta är ett bra sätt för barn och elever i alla åldrar att upptäcka och utforska saker på ett praktiskt sätt.


/therese

Besök på Balthazar 4 maj

På besöket var vi med och observerade när en klass två var på Balthazar. Det var 21 elever. Personalen tog emot eleverna och presenterade sig. De ställde frågan Vad är teknik? Eleverna svarade elektriska saker, mekaniska saker. Personlen visade leksaker och hur de kan ha teknik och mekaniska funktioner. De visade kugghjulsprincipen och hävstångsprincipen och relaterade dessa till föremål vi använder vardagen. Eleverna var delaktiga och verkade engagerade och hade egna erfarenheter kring dessa tekniska fenomen. En person spelade Christopher Polhem han uppfann det tekniska alfabetet och kugghjulet. De visade hur dessa uppfinningar fungerade på ett pedagogiskt sätt vilket gjorde att barnen förstod hur det fungerade och kunde relatera till sin egen verklighet/vardag. Efter det fick de pröva på ett göra en egen konstruktion (Hoppande Amanda) sedan fick de fritt pröva på olika stationer och konstruktioner.

Vi tyckte att besöket var givande och lärorikt. Vi kunde se en utveckling hos barnen när dem skulle lära sig om de olika konstruktionerna. När de sedan fick gå runt i utställningen fick de själva prova på. Detta tyckte vi var bra då de får tänka genom egna erfarenheter och komma på lösningar. Exempelvis stod två pojkar och funderade på hur vattnet skulle ledas genom en ränna och sedan till ett vattenhjul så att de snurrar. Det gjorde att de fick diskutera med varandra och komma fram till en lösning. Detta tycker vi är bra med denna verksamhet. Verksamheten integrerar språk i naturvetenskapen utefter elevernas intresse. Det ser vi som positivt då eleverna får lära sig språket på ett annat sätt än vad som görs i skolan.

Det vi tänkte på var att det inte alltid fanns en logisk förklaring eller lösning för barnen att förstå. Dock tänker vi att detta är meningen att det inte ska stå en lösning på varje station. Detta ger barnet en möjlighet att själv fundera på fenomenet. Pedagogerna som finns på verksamheten kan vid behov hjälpa barnen om de inte förstår konstruktionen. Om vi ser kritiskt på verksamheten så krävs det mycket personal som är med för att stötta eleverna.

//Viola, Christina, Rosanna och Emelie